Cykelsugen och på jakt efter sällskap till passet? Idag är det en självklarhet att skriva en rad i den Facebookgrupp eller cykelforum man är med i för att se om någon i närheten är på. Leo Ranta, Hillside Cycling, ser inte att vi kommer sluta att organisera träningar via internet.“Klubbcyklingar är för smalt inriktade på träningsverksamhet, grupperna på internet lockar andra typer av cyklister som inte bara vill komma i form till en tävling”.
Text: Angelica Edvardsson Edin
Foto: Leo Ranta
Sedan 2004 har du ordnat “Happy Rides” tre gånger i veckan året om, vad är skillnaden mellan dina pass och en cykelförenings träningar?
“Den senare är mer träningsinriktad. Det är matchande klubbkläder, intervaller med mera. Folk som kommer på mina cyklingar är både icke klubbcyklister och klubbcyklister. De vill bara ut och ha kul, köra de stigar som är roliga och det är inga klädkoder. Baggy eller tight, allt går lika bra i klädväg.
På sommaren när det är torrt och fint väder kommer omkring 15 personer till mina träningar. En fin vinterdag dyker det upp allt från ett par till tio cyklister.
Håller alla samma nivå?
I början var det en nackdel att cyklisterna var på olika nivå tekniskt och fysiskt. Jag fick hålla nere farten lite, men ville ju också få ut något av passet. I takt med att jag och de som kom regelbundet tränade tre gånger i veckan höjdes vår nivå och idag kör vi rätt fort. Efter en tid startade Happy Easy. Gruppen körde samma stigar som min men i lugnare tempo.
Fanns det ett behov av att “bara få komma ut och cykla” eller dröjde det tills cyklister hittade dig?
Det kom direkt cyklister från hela Göteborg, där bor. Jag skrev vilken tid, dag och plats jag utgick ifrån så fick de som ville komma. Det är en ruljans i vilka som dyker upp. En del är med länge, men skaffar sedan familj, byter jobb och stad eller annat som gör att de inte fortsätter. Totalt har jag nog cyklat med närmare 1000 olika personer.
Samtidigt som du började med “Happy Rides” startade din vän Jonas Liljehammar forumet Happy MTB*, varför då?
“Det fanns andra cykelforum före Happy MTB, men vi upplevde att ordet inte var fritt. Ett inlägg om en ny cykeltidning togs bort av redaktören för tidningen vars tråd vi skrev i. Det organiserades heller inga kontinuerliga träningar via forumen. Jonas startade ett öppet forum, det blev som en pub för cyklister. Tyvärr spårade det ur efter 2-3 år. Personangrepp och gnäll. Så jag är inte med i forumet längre utan använder mig av Facebook för att kommunicera ut mina cykelturer.
2012 utvecklades träningarna/ guidningarna till ett företag inom området som du och din sambo Natasja driver, hur kom det sig?
Göteborg har ett stort nät av stigar som går genom fina naturområden med sjöar, klipphällar med mera. Det fanns ingen som jobbade med guidning här och jag ville lyfta fram Göteborg som en ort för cykelturister.
Fanns det någon efterfrågan?
Ja, men inte från svenskar. Våra kunder kommer till 75 procent från USA, några är från Danmark, Tyskland och Belgien. De jag guidar vill få ut max av sin tid är i Göteborg. Ofta är de på en skandinavisk genomresa och vill se de bästa stigarna. De har inte tid att åka vilse. På en heldagstur, sex timmar, hinner vi med cirka 50 kilometer stig. Svenskar cyklar hellre omkring i sex timmar och letar stigar och är nöjda med att få totalt två timmar på roliga stigar än att betala för guidning.
Vad tycker de utländska cyklisterna om Göteborgs terräng?
De som är vana att cykla i alperna uppskattar att terrängen kuperad och cykelbar åt båda hållen, man behöver inte åka uppför en grusväg i en timme för att sedan köra stig utför. I USA är det vanligt att man fixar till stigarna. Tar bort vassa stenar, plattar till ojämnheter. Amerikanarna tycker det är exotiskt med stigar som inte är fixade men en del kan tycka att terrängen är för teknisk. Då anpassar jag turen och väljer lite lättare stigar.
Ni cyklar på, i mångas ögon, extrema stigar. Händer det ofta olyckor?
Nej, det har varit få stora olyckor genom åren. Både för mig och övriga i gruppen. Blåmärken och skrapsår undantaget, sådant får man räkna med. Hjälm är ett måste för att få följa med och allt fler har även knä och armbågsskydd. Det går fortare på stigarna sedan Strava kom. Jagar man KOM sker det ibland misstag och utan skydd kan man skada sig illa. Det gäller alltid att cykla med vett och etikett, vid möten med vandrare, löpare och hästar sänker vi alltid farten och hejar glatt. Är det smalt eller trångt stannar vi och släpper fram alla vi möter.
Koncept med leder, som Biking Dalarna och Bergslagen Cycling, där ortens bästa stigar finns markerade och graderade med olika svårighetsgrader. Vad tycker du om det?
Här i Göteborg skulle det ta bort charmen med naturområdet. Då är det bättre att ha en bana markerad i en app så man hittar någorlunda rätt. Det skulle också vara svårt att märka alla stigar, det finns för många.
Hur ser du på framtiden för Onlinecykling?
Det kommer fortsätta. Klubbcyklingar är för smalt inriktade på träningsverksamhet, grupperna på internet lockar andra typer av cyklister som inte vill komma i form till en tävling. Även om formen kommer på köpet. Så länge Facebook och andra sociala forum finns kommer det finnas onlinecykling.
Cykelsporten har framtiden framför sig. 1998 blev man förvånad om man mötte en annan cyklist i skogen. Idag är det utökat i alla åldersgrupper, fler inser att MTB är en kul träningsform oavsett ålder!
Vad kommer ditt och Natasjas företag att satsa på i framtiden?
Vi kommer fortsätta med de områdena vi har idag, guidning, utbildning (cykelkurser & mekkurser), Bike-Setups, föreläsningar med mera. Hoppas också kunna utöka med annat kul. Som företag tror jag att man inte bara kan jobba med en grej för att överleva.
Cykelservice (Mobile Mechanic) är något vi började med förra året. Jag åker hem till folk för att meka och serva deras cykla. Det finns inga affärer som gör detta och det finns personer som inte hinner lämna in cykeln under butikens öppettider på veckodagarna. Hittills är det en bra idé och jag har flera stamkunder.
Målet är att kunna ha Hillside som heltidsjobb, men nu gör vi allt på fritiden och jobbar 40 timmar i veckan med annat.
Leo Ranta, 46 år
Familj: Sambo med Natasja + 4 katter
Bor: Göteborg
Tränar alltid på: Tisdag, torsdag och söndag. Klockan 18:00 på vardagar, 10:00 på söndagar. Kika in Cykelgubbar på facebook för mer info.
Favoritstig: En varierad stig med flowiga partier, lerhål, spänger och med överraskningar. Man ska behöva vara aktiv på cykeln, full koncentration. Tänker man på vad familjen ska äta till middag så vurpar man.
Började cykla: Som 26 åring. Åkte mycket alpint på vintern, ville hålla formen över sommaren och löpning var för tråkigt. MTB gav Leo samma actionkänsla som skidåkningen.
Cyklar på: Bygger sina cyklar själv och byter inte ram förrän den gamla gått sönder. “Medellivslängden på en cykel med bra komponenter är 10 år. Slitdelar behöver bytas kontinuerligt men en ram ska hålla så länge”. Sörjer att handlarna slutat med 26” hjul. Även om Leo ser många fördelar med större hjul så gillar han 26 tums som svänger lättare, ger en lite mer lekfull cykel och som accelererar snabbare.
*Heter idag Happyride.se
