Det här passet glömmer jag aldrig…
Var ute på ett grymt roligt pass på förmiddagen och halva resten av dagen. Ja rullade först en sväng på egen hand men mötte sedan upp Uddevallacyklisten David Kangas. En riktigt duktig cyklist som mest kör xc. Vi snurrade först iväg på några hyfsat centrala stigar men letade oss så småningom lite längre ifrån civilisationen. Körde in i skogen och kom snart ut på “Bohusleden”. Vill varna för den stigen… Den lämpar sig inte för nybörjare;) haha! Bitvis var den grymt j@vla rolig och vi fick oss många Goa skratt och massor av nyttig teknikträning. Stigen var lång, så lång att tanken på om vi kanske skulle vända diskuterade. Men vi var ändå överens om att här ska det fan inte vändas något. “Vi ser vart den går, snart kommer vägen igen”… 40 minuter senare var en skylt med ordet Bohusleden det största livstecknet vi sett på länge. Rätt som det var pös det till om Kangas bakhjul, det visade sig att det var ca 250 meter från brötstigens slut, typiskt. Efter punkalagandet rullade vi hemåt. Det blev ett distanspass med stora inslag av teknik, misär och skratt. Tyvärr vann jag vurptävlingen med 2-1 men till mitt försvar får ja ändå säga att ja antog några utmaningar Kangas vek ner sig för, plus att han punka så ja tror snarare det blev oavgjort!