Karlstad XC blev årets sista lopp. Regn, lera, halka, vurpor och jäkligt skoj kan sammanfatta loppet. Var lite velig vad jag skulle köra. Tävling 78 km eller Motion 55 km? Efter en lång arbetsvecka så var motivationen inte på topp så det fick bli 55 km. Tänkte för mig själv att det vore kul att bara köra ett lopp utan prestation……men det sket sig efter ca 500 meter. Sen var jag igång och jagade. Ingen dam i 55 skulle vara före mig…….och inte många killar heller. Så jag körde på. Första loopen gick på i2 området. Grymt halkiga stigar med djupa vattenpölar, motionsspår och grusväg. Klarade mig fint på stigarna men över golfbanan går stigen som bestod av lera på skrå. Där kom första vurpan….. Attackerade Bryngfjordsbacken och halvvägs upp skulle man ner och in på “lilla” downhill spåret. Full fart och när jag svängde in på spåret försvann cykeln……vurpa nr två. Slog i bakväxeln i något men märkte inte det utan plockade ur mossan ur hjälmen lite lagomt förbannad och fortsatte ner. Skulle börja växla ner för att ta mig uppför Bryngan då hoppar kedjan och fastnar mellan hjulet och kassetten. Satt stenhårt och fick hjälp av två killar att få loss den. Kom 10 meter så hoppar den igen. Killarna konstaterade att jag knäckt till bakväxeln och fick nöja mig med dom 4 tyngsta växlarna…….fick gå uppför Bryngan. Loop 2 var Sörmons tallhed. Inga branta backar men kuperat. Så det borde funka på mina 4 växlar. Körde ut och fick lite drag hjälp första biten men lämnade honom efter en stund. Slet på ensam över Sörmon och var nöjd att komma först i mål av damerna och 12:e totalt på 55 km. Trött i benen och glad att jag inte skulle ut på loop 3.
Många fina foton på facebook Karlstad XC av Marcus Jonsson. insta: @mjonssonfoto
Nu tar jag det lite lungt ett tag. Tränar lite simning, leker lite på cykeln, trailrun och laddar om för hårdare träning och ett nytt tävlingsår 2018.
