Långlopp är ju i allmänhet inte särskilt tekniska om man jämför med ett cross country-lopp. Men alla långlopp försöker kontinuerligt bygga in mer och mer stig i sina banor, och det finns en annan faktor som gör dessa sträckor väldigt speciella. Detta är att de flesta av oss som står på startlinjen inte vet exakt vad som väntar runt hörnet, utan hela tiden måste improvisera oss fram! Tvärtemot inom andra MTB-grenar med andra ord, där kännedom om precis vilken linje man ska ta på olika delar av banan är central. För även om man faktiskt har kört långloppsbanan mer än en gång är det osannolikt att man har tillräcklig sinnesnärvaro för att komma ihåg en så pass lång sträcka. Och om man mot förmodan ändå skulle ha minne som en GoPro-kamera, trots att man kämpar för livet, så är förhållandena ofta tillräckligt olika från år till år för att detta ska spela en avgörande roll. Så, hur ska man då göra för att köra på toppen av sin förmåga genom det tekniska, när man måste improvisera sig fram?
01 Fri väg
Vi ligger ju så gott som alltid i klunga på långlopp om vi inte blivit avhängda, och det finns mycket att vinna på att ligga väldigt nära framförvarande cyklist, tätt på rullen. Men, det finns situationer när det är en god idé att släppa en meter extra, till exempel i branta svåra klättringar. Alltför ofta ser man hur ett pyttelitet stopp hos en cyklist gör att den bakomvarande får tvärstopp och tvingas hoppa av, och sedan följer en hel radda med cyklister till fots uppför backen. Släpper man en meter i uppförsbacken påverkas man inte av om den framför begår ett misstag, och man kan till och med hinna välja en bättre linje och komma runt om det skulle ske, utan att hoppa av.
02 Fri sikt
När det går utför på stig blir farten ofta hög, och detta är en annan situation när det kan vara en väldigt god idé att släppa någon meter extra till den som ligger framför. Annars är det oerhört svårt att uppfatta hinder tillräckligt tidigt för att hinna parera dem på ett effektivt sätt, och det är lätt att blicken blir väldigt kort så att man hamnar galet eller tar felaktiga linjer. Släpper man någon meter extra kommer blicken automatiskt upp mer, och har man flera cyklister i följd en bit fram har man perfekta förutsättningar för lyckas förvandla en okänd stig till planerad körning på känd mark.
03 Hållningen
Men, det gäller fortfarande att cykla på ett sätt där man ger sig själv goda förutsättningar att reagera på rätt sätt när det händer något på stigen, en sten dyker upp, en oväntad sväng när du kommer med hög fart, eller att den framför tvärbromsar. Nyckeln i detta är att ha en bra hållning på cykeln, med tyngdpunkten i pedalerna, aktiverad bål där du inte hänger över styret på armarna, och lätt böjda armar med blicken uppåt. Med en bra hållning som gör dig redo att reagera på det oväntade vågar du släppa på lite mer när det rullar snabbt nedför och du inte vet riktigt vad som kommer, så det är också något som gör att du kan köra snabbare.
04 Målet
Det kan också vara värt tänka på vad målet med en bra teknik på långloppsstigarna är, för det är långtifrån självklart. Kör man downhill är ju syftet med en bra teknik att kunna köra så fort det överhuvudtaget är möjligt, kosta vad det kosta vill när det gäller ansträngning. Och även i XC handlar det en hel del om att kunna köra så fort det går, och inte behöva hålla igen. I långlopp är det lite annorlunda, även om man såklart inte vill bli ifrånkörd av dem man ligger och kör med när man kommer in på stigpartierna. Men en central förmåga är också att kunna vara energisnål genom terrängen, och inte förbruka alltför mycket energi för att hantera stökigheterna längs stigen.
05 Heldämpat
Med tanke på den sista punkten går det inte att komma ifrån att det finns en stor fördel att köra heldämpat, när man just befinner sig i okänd terräng och försöker trampa avslappnat och effektivt samtidigt som man dessutom ska vara energisnål och redo att hantera hinder längs vägen. Som vi ser det är hardtailen ett klart mindre handikapp i det tekniska om man känner terrängen och kan anpassa sin körning, välja rätt linje, och tajma trampandet på ett smart sätt. Men, på långa stigpartier på långlopp är det inte så det ligger till, och därför tycker vi hardtailen är underlägsen på långlopp, trots att det finns folk som kör snabbt på hardtail på betydligt mer tekniska XC-banor. Dessutom vill vi inte stå mer än nödvändigt när ett av målen är att konservera energi och inte behöva rekrytera de mer íneffektiva muskelfibrerna i onödan eller för tidigt.
