RYSKA POSTEN RACING TEAM – INKÖRSPORTEN SOM RÖR SIG MOT TOPPEN

Ryska Posten Racing Team är ett av herrlagen som satsar allra hårdast på den svenska landsvägs-scenen den här säsongen, och de har haft både nationella och internationella framgångar hittills under året. Men det var inte på internationella etapplopp som allt tog sin början när teamet föddes 2013, långt därifrån. Precis innan årets säsongspremiär tog vi ett snack med Jesper Bringby som är VD för service-företaget Ryska Posten, själva ursprunget till teamet.

EN VÄG IN I SPORTEN

Ryska Posten har idag 25 cykelbud på Stockholms gator, och det var där drivkrafterna att tävla började jäsa för ett par år sedan.

”De som söker sig till cykelbudandet är ju ganska ofta människor som har hållit på med elitidrott innan, så när man sätter en cykel i händerna på dem går det ganska snabbt framåt. Då tänkte vi att om vi har massor med vinnarskallar som rullar på stan och vill tävla, då är det klart att den möjligheten ska finnas. Det är en naturlig förlängning av att man har cyklandet som en så stor del av sin vardag. Sedan fick vi tanken att de kunde tävla i ett team när Patrik Stenberg som budade för oss började tävla igen efter ett uppehåll, och gick och vann en SWE-Cup för ett par år sedan. Men det är egentligen först de senaste två åren som vi verkligen har tävlat på riktigt”, berättar Jesper.

På denna vägen har man blivit en slags inkörsport för folk att tävla i cykel. Vissa av cykelbuden har utmanat sig själva genom att ställa upp i sitt första landsvägslopp i den lokala cupen, och andra har kämpat om ädla medaljer mot gräddan av den svenska cykeleliten. Bland fjolårets mer tongivande resultat kan nämnas Hannes Bergström Frisks seger i kortbane-SM, eller Jacob Wikhs fem SM-guld på velodromen i Falun. Jesper menar att cykelbudande visat sig vara en strategi som funkar fint för att få resultat på cykel, och det kanske inte är så konstigt när man tänker efter:

”Formen för hur man stöper en cyklist i Sverige förändras ju, och det finns ju en annan väg in i cykelsporten än den traditionella. Om man till exempel har någon som orienterat på hög nivå som helt plötsligt börjar cykla som cykelbud 8 timmar om dagen, då finns det ju inte på kartan att denne inte också skulle bli bra på att cykla”, förklarar han.

SPRÅNGBRÄDA

Tanken är att man ska ha ett lag med rötterna bland budcyklisterna, men till årets säsong har man också tillåtit sig att ta in en och annan cyklist utan cykelbuds-bakgrund, när denne känts helt rätt i laget. Exempelvis förre svenske mästaren Richard Larsén, som anslöt till laget när Team Tre Berg lade ner. Tanken numera är också att Racing Teamet ska vara mer än en inkörsport i tävlingscykling, för man vill också vara en språngbräda för unga satsande cyklister i deras cykelkarriär. Jesper förklarar:

”Var är steget vidare från att man har varit en duktig junior i Sverige? Jag upplever att det finns ett jätteglapp där. Är man 18-19 år och ska satsa på cykel, då kanske man måste flytta iväg till Belgien eller vad det nu kan vara, med osäkerhet och stress för att prestera tillräckligt för att tas ut i sitt lag och liknande saker. Det är inte en trygg miljö för en blivande senior, för det är ett väldigt stort steg man måste ta. Så vår tanke är att vi också kan ge unga cyklister en trygghet under den övergången. De får jobba som cykelbud och bli bekväma med sin livssituation, med att de har ett jobb och ett boende. De får kollegor och kommer in i ett socialt sammanhang, samtidigt som de kan cykla”, förklarar Jesper.

Ett par av nyförvärven inför säsongen är följaktligen också unga cyklister som kommer börja jobba som cykelbud, där en av dem är Erik Bergström Frisk som bland annat körde till laget en ungdomströja på säsongens första tävling i Frankrike.

Att vara denna typen av språngbräda är ingen plan som funnits med laget från starten, utan något som man insett behovet av allteftersom, både för laget och för cyklisternas skull. ”Det är ingen ambition som funnits med oss från början, men ju mer jag lärt mig om hur cykelsporten funkar desto mer har jag insett att man vill vara en språngbräda om man ska vara ett bra cykellag i Sverige. Och att vi vill kunna ge cyklisterna en trygghet runt omkring cyklingen. De behöver ju jobba, och det är inte många som kan försörja sig på själva cyklingen i Sverige.”

GLÄDJEN EN HÖRNSTEN

Just välmåendet och glädjen är något som Jesper hela tiden återkommer till, både som en hörnsten i laget och som en nyckel till framgång. ”Inför förra säsongen hade vi bara ett uttalat mål och det var att man skulle stå och vara riktigt jäkla glad på startlinjen. För om man kan ha ett gäng där alla gillar varandra och står och är glada och avslappnade tillsammans när de ska köra race, då kommer resultaten. Jag tror att väldigt mycket handlar om gruppdynamiken. Så vi har lagt mycket krut på träningsläger där cyklisterna får hänga med varandra. Tycker du att det är kul att köra och du gillar dem du kör med, då kommer prestationen. När du inte behöver stå på startlinjen med en klump i magen för att det känns som att hela livet står och faller med om du presterar”, förklarar han.

ÅKARNAS AMBITIONER STYR

För att cyklisterna ska känna en positiv drivkraft är det också viktigt för Jesper att det är ambitionerna i laget som får leda vägen. Som sagt befinner sig laget när vi talar med Jesper på internationell tävlingsturné där man tampas med Pro Continental-lag, men det är inte ledningen för teamet som är drivande i den här satsningen.

”Jag vill ge en bra miljö, men satsningen bygger på själva lagets glädje och ambitioner. Laget kretsar kring åkarna och deras egna drivkrafter, inte mitt egenintresse. Så vi kan inte säga att ’Nästa säsong ska vi göra såhär!’, för det bygger så mycket på individerna i laget och vad de vill åstadkomma. Om de vill satsa internationellt, då kommer vi försöka se till att det blir möjligt”, förklarar han.

VISA RESPEKT

På hemmaplan har man dock vissa mål under året, och ett ofrånkomligt sådant är att bli det bästa laget i Sverige. Man vill också vara med och köra på så mycket tävlingar som möjligt, vare sig det är SM-linje, Stockholmscup eller motionslopp.

”Vi vill vara med och köra så många svenska lopp vi kan, för att visa respekt mot Cykelsverige. För man blir så imponerad av alla funktionärer som ställer upp och ser till att det blir en massa lopp runt om i landet. Det som lägger grunden för att vi kan göra det vi gör som cyklister är ju alla cykelklubbar och volontärer runt om i Sverige, och vi har en skyldighet att ge tillbaka så gott vi kan. Därför var jag faktiskt lite tveksam till om vi skulle tacka ja till Tour du Maroc, eftersom vi skulle köra Östgötaloppet och vi ville vara representerade där. För jag tycker att det är så man gör, och det finns ett uttalat mål att vi ska respektera loppen i Sverige. Vi ska också vara med i så mycket motionslopp och liknande som vi kan, och vi är inte för stora för något lopp”, förklarar Jesper.

MJUKA VÄRDEN

Jesper själv har ingen lång bakgrund inom cykelsporten, utan han hamnade där efter att han börjat cykelpendla. Numera tävlar han gärna själv i masterklass, men han säger sig ha dålig koll på motståndarlagen i elitklungan. ”De mjuka värdena ligger mig varmast om hjärtat, och jag har knappt funderat på vilka våra främsta konkurrenter är. Men jag blir superglad när jag hör att det exempelvis satsas i Motala AIF, för det ska vara hård konkurrens på tävlingarna. Annars tappar vi hela grejen”, förklarar han.

Viljan att vinna får enligt Jesper heller aldrig bli så stark att den sätter andra viktiga saker på undantag, det har man till och med på papper. ”Det står i vår policy att vi ska vara dem som de andra klappar i ryggen när man kommer i mål. Vi ska inte ha en enda åkare som folk inte tycker är schysst, oavsett om det är ett motionslopp eller om det är Tour du Maroc”, avslutar han.

Vi får se var det slutar för det här spännande teamet, där stora delar ägnar vardagarna åt att samla mil och leverera bud på Stockholms gator. Vi följer dem på deras magiskt fina och stilrena Instagramkonto, så får vi se helt enkelt (@ryskapostenracingteam).