Nu tar vi det i omvänd ordning. Med början här och nu och lite tidigare idag. Idag, fredag har jag kört en kortare temposträcka. Från dörr till dörr, Från hem till motorverkstad. Från Växjö till Rottne.
Syftet var att hämta vår lilla bil som varit på kort visit på Rottne motorverkstad. Det visade sig att det inte bara var däcken som behövde skiftas utan även att bromsbelägg måste bytas och dessvärre även skivorna fram. Tid fanns då jag slutat jobbet efter lunch eftersom någon behagade att elda upp min arbetsplats tidigare i veckan.
Till bilhämtning kan det cyklas och äntligen är det varmt! Mina ben fungerar bara inte i kyla. Musklerna mattas och psyket dör långt innan jag blivit riktigt varm. Men inte idag. Ouppvärmd, ut genom stan på cykelvägar, nittiograderssvängar och genom rondeller vidare ut på Rottnevägen. Sammanlagt 18,3 kilometer på respektabla 28 min 25 s ger ett snitt på cirka 38,6 km/h.
Det är jag mycket nöjd med. Snabbt för att vara en tid tagen från ytterdörr rakt upp till sadeln och iväg. Men idag flöt det på. Hann inte bli trött, kunde pressa pedalerna nedåt. Fartvinden var varm och medtrafikanterna medgörliga. Tillvaron på en cykelsadel var god.
Den sjunde vågen. Den som brukar vara lite högre än de andra. I det här fallet något snabbare. Titeln syftar på det faktum att det här är den sjunde cykelturen i rad som av lite olika skäl varit riktigt bra. Den här gången ensam.
Att cykla är livet.
/ J – värmefantasten
