Faran med att en gång ha varit aktiv cyklist om än bara på motionsnivå och sen komma av sig är att man minns. Man minns varje god känsla och bra ögonblick, varje slitsam kilometer och motsträvig slakmota. Distanser, snitthastigheter, topphastigheter, sträckor och rundor, jag låtsas inte minnas dem men det gör jag förstås. Väldigt väl.
Och här står jag och sneglar på en motionscykel. Ful är den. Som medeltidens människor föreställde sig demoner och andra oknytt som människoliknande med förvridna lemmar och förvanskade anleten föreställer jag mig den här tingesten i relation till en cykel.
En perverterad avart är vad det är. En mörk skugga av sin förebild. Den saknar själ. Den är inte vacker, möjligen funktionell.
Här står jag och där står den. Vi bligar på varandra. Nu djävlar.…skall vi umgås.
/ J – den orörlige
#cykligare #knivesandbikes #evaldssonpt
