En cyklist bakom ratten, del III
Ur led är tiden eller åtminstone vädret. Det som vanligtvis betraktas som ett slöpratarämne mellan bussresenärer är nu det hetaste, förlåt svalaste. Någonstans såg jag en siffra på att det här är den kallaste majmånaden på 58 år. Jag vet inte om det är med sanningen överensstämmande men jag vet att det är kallt ute. En bekant hade lagt upp bilder på Instagram där det snöade. Det gör det inte här för stunden men det är noll grader och snålblåst så kommer det nederbörd riskerar den komma i fast form.

I det vädret är det ingen fröjd att cykelpendla. Men eftersom jag skjutsade barn idag var det ändå bilen som gällde. Tur var det för mina sandalbeklädda fötter annars hade jag förfrusit dem. Det var så illa att jag var tvungen att sätta på värmen i bilen. I mitten av MAJ!? Det är något som inte stämmer. Annars konstaterade jag i förbifarten att den växande staden Växjö inte längre är bilvänlig. Köerna som tidigare lyste med sin frånvaro är nu här för att stanna även om de är långt ifrån storstadsmått ännu. Cykeln är framtiden för dem som har möjlighet att nyttja den. Ett sådant underbart färdsätt.
Sen tillhör jag dem som likt Anders Adamsson aldrig skulle ha strumpor i sandaler. Då fryser jag hellre.
/ J – frusen