Otur

…eller kalla det karma eller vad tusan som helst.

Visserligen går alla prylar sönder förr eller senare men senare vore trevligt som omväxling!

Jag börjar bli lite less på att allt i cykelväg jag rör vid faller i bitar.

Idag hade jag bara tänkt ta en lugn cykeltur med C på Växjöruntrundan för att rasta benen inför styrketräningspasset som var dagens huvudträning. Så blev det nu inte. Efter något mer än två mil så havererade den planen eftersom mina växlar rasslade till. Något förvånad blev jag när det kuggade över där bak. Drivlinan är inte alltför gammal och väl underhållen på min Crescent. Jag hade fått ta den som nödlösning eftersom jag som bekant saknar MTB för stunden. (h-e, j-a Cube!)

Men det visade sig att det saknades något, en “vital del” som det heter på vapenspråk.

En trissa var mystiskt försvunnen. Se där – ytterligare ett sätt en cykel kan gå sönder på! Finns inte många kvar nu som inte är utforskade av mig.

Synd också att det var en attans dyr kullagrad historia. De råkade befinna sig på pendlaröket eftersom jag inte orkat skifta över dem till racern ännu. Uppenbarligen kan de små skruvarna som håller trissorna på plats vibrera loss. Normalt brukar det vara lite blå loctite på dem men det har väl försvunnit på något vis. Skall garanterat kolla mina andra cyklar innan nästa tur.

Men men, imorgon är en annan dag. Återstår att se vad som går sönder då.

/ J – resignerad