De två senaste helgerna har jag gottat mig i cykelmässor. Först med ett ganska kort besök i Kista på Svenska Cykelmässan och nu i helgen med tre dagar på Berliner Fahrradschau. Jag, Marcus, Calle och Tobbe fick till slut tummen ur och kom iväg till Berlin och mässan vi började prata om för över ett år sedan. Mässorna är väldigt olika trots att det bara skiljer en vecka i tid och en ganska kort resa mellan dem.
Jag missade Svenska Cykelmässan förra året men tycker att den var lite bättre i år än Bike Expo för två år sedan i Älvsjö. Ordning och reda, ganska fina montrar, en scen med blandade framträdanden, ett område för provkörning av i första hand elcyklar och ett hörn för workshops. Det upplevdes som att nästan halva ytan fylldes av elcyklar och provcykling medan den andra halvan delades mellan cyklar och tillbehör för tävlings- och motionscykling, cykelbutiker som sålde prylar samt destinationer, klubbar och motionslopp. Det märks att cykling i Sverige till stor del är Vätternrundan och långloppscupen.
Fahrradschau i Berlin öppnade på fredagskvällen och vi var där någon timme efter att de öppnat portarna. Likt många andra besökare passade vi på att försöka få en överblick av de olika hallarna, avnjuta en GT och insupa stämningen. 
Vi blev inte besvikna och kom att tillbringa större delen av helgen på mässan och när vi inte var där gjorde vi några cykelbutiksbesök på stan eller var i en go-kart hall för att titta på Rad Race som arrangerade en utslagstävling för fixed-gear cyklister. Tävlingen hölls på en tight teknikkrävande bana med hög musik och fantastisk stämning.
Fahrradschau är en väldigt bred mässa med mycket cykelkultur. Handbyggda cyklar blandas med de stora tillverkarna. Baum var där med en cykel, Festka med några stycken och Rose, Cannondale m.fl. hade fina montrar
Komponenter både från tyska och amerikanska high-end märken samsas med montrar med retrocyklar och klassiker. Under söndagen var det dessutom lite försäljning av vintagecyklar och tillbehör på innergården.
En hel hall var avdelad för smalare utställare med kläder, träcyklar, hantverk, screentryck, fotoutställningar, gotländska däcksmäck, Hendricks Gin… och överallt cyklar med bikepackingväskor, gärna med smutsen kvar.
Utöver montrarna hölls workshops och presentationer samt att det i en hall fanns möjlighet att titta på trial, cykelpolo, flatland BMX eller prova elcyklar. Blev man hungrig eller törstig fanns goda möjligheter med food trucks eller restauranger. Det var absolut inga svårigheter för fyra cykelintresserade att fördriva en hel helg på Fahrradschau och inspirationen inför säsongen steg ytterligare några snäpp.
De största skillnaderna mellan de båda mässorna:
- Bikepacking! Nästan varje monter i Berlin hade cyklar med bikepackingväskor.
I Kista såg jag bara en enda cykel med väskor och det var Magnus Laghers Salsa Fargo som han visade i samband med sin workshop.
- Elcyklar som såg ut som gamla motorcyklar. Dessa fanns det mängder av i Kista men inte en enda i Berlin. Undrar verkligen om det här kommer att slå igenom?
- Handbyggda cyklar och cykelhantverk. Saknades i princip i Stockholm, kanske beror det på högre monterkostnad.
Finfina randobyggen från Meerglas. 
Philip från Gotländska Däcksmäck som även arrangerar Gotland 360 m.m. - Mässfynd och försäljning. På Svenska Cykelmässan finns en del butiker som säljer cykelkläder och prylar till mässpriser. Åker man till Berlin och hoppas på detta blir man nog besviken då det saknades helt.
En mer utförlig rapport från Fahrradschau kommer förhoppningsvis i Cycling Plus inom kort.
