Då var jag hemma igen efter vad som kom att bli en 210 mil lång berg-och-dalbana på Irland. Transatlantic Way Race blev en brutal historia, vägarna, backarna, vinden och regnet gjorde sitt bästa för att vi skulle få slita ordentligt.
Större delen av tävlingen var det helt fantastiskt vackert och miljöerna i kombination med alla vänliga Irländare gjorde att det blev en helt sagolik upplevelse. Tyvärr ville inte kroppen riktigt vara med på vad jag hade planerat utan jag valde av olika anledningar att korta av banan med ca 30 mil. Nu ska jag försöka mig på att smälta intrycken och utvärdera lite vad som hände för att lära mig av vad som gick bra och mindre bra. Jag tänker mig att det inom kort kommer kunna bli åtminstone ett par inlägg här på bloggen för att beskriva tävlingen.
I väntan på det så bjuder jag på lite miljöbilder och en film som Kona gjort där de cyklar på några av de vägarna som vi tävlade på. Håll tillgodo så länge.
