Pepp på CX efter helgen
Jobbade på SM i cyclocross i lördags och efterföljande Sjöängscross i söndags. Jag fick omprov som starter från förra årets tävlingar och det var en riktigt rolig cykelhelg trots att det enda jag cyklade i helgen var 45 minuter på Monarken med Sufferfest i söndags kväll.
Det har skrivits spaltmeter av racerapporter om banan, snön, leran, isen, mjölksyran och världsstjärnorna. Det starkaste intrycket jag tar med mig från helgen är ändå hur brutalt kul det är med CX. Publikvänligt, tighta race, tillgängligt och fullt ös i 40 till 60 minuter beroende på klass. Klubben CK Barriär och deras fantastiska hejarklack hjälpte till med att sprida glädje och stämning på tävlingsområdet. Jag blev sjukt pepp och sugen på att försöka klämma in lite cyclocross till nästa säsong. Det borde egentligen passa perfekt, jag behöver köra lite mer högintensivt och under senhöst och tidig vinter kommer jag inte köra några långa race. Jag kommer inte ha möjlighet att förbereda mig nåt vidare utan kommer sannolikt komma in i säsongen seg och långsam efter något långt bikepackingrace med efterföljande vila och rehab. Skit samma, ska jag köra CX ska det vara för att det är roligt och då gärna tillsammans med ett skönt gäng med cykelkompisar. Just nu så går tankarna mot att köra några race nästa år och förhoppningsvis kan vi bli några stycken med koskällor och lera i ansiktet på tävlingarna.
I år finns det inte riktigt tid. De race som är kvar ligger dåligt till m.h.t. jobb och familjeaktiviteter. Ska man lösa licens och skaffa chip så vill det ju dessutom till att man hinner köra några tävlingar. Tröskeln med avgifter och krångel är lite för hög för bara någon enstaka tävling. Förhoppningsvis kan jag klämma in en start på Wåffelcrossen i Jönköping på söndag. Det skulle vara riktigt kul!!
Bytte ut dagens lunch mot några varv på banan i Sjöängen. Snön har smält och det är rejält mjukt och tungtrampat på sina ställen. Roligt var det dock och som de flesta andra hade även jag lite problem på sista skråpartiet. Lyckades med konststycket att slå knäet i styrstammen innan jag vurpade med smärta och lite svullnad som följd. Känns inte som att det är någon större fara utan bara en skön påminnelse om hur roligt det är att cykla cyclocross.