Vad lättlurad jag är
Fantastiskt vad enkelt det är att luras till att ta i lite extra. Väldigt många dras med i klassikerloppen, lidingöloppet, hinderbanelopp eller andra överpopulära tillställningar. I dag landade ett litet tygmärke från Rapha i brevlådan. Ett synnerligen tydligt exempel på hur lättlurad eller om man så vill lättmotiverad jag är. Minst 500km cykling från julafton till nyårsafton. 8 dagar som man får disponera hur man vill för att registrera minst 50 mils cykling. Sprider man ut det så blir det lite drygt 6 mil om dagen. En inte helt enkel uppgift om det är snö, is, kyla, julfirande m.m. som skall hanteras. Kör man 500 km får man ett litet tygmärke som bevis och nu fick jag mitt tredje. Det börjar bli en ganska fin tradition som alldeles säkert skulle bli svårare att hålla liv i om det inte vore för just Rapha Festive 500.
Idag rev jag av tredje etappen av Tour of Sufferlandria. Nästa exempel på hur enkelt det kan vara att skaffa sig lite extra motivation. 9 dagar i rad med hårda pass på monarken. Tredje etappen var the Omnium. 50 minuter med bancykling och rejält jobbigt. Inte nog med att jag motiverats att köra pass inomhus 9 dagar i rad, filmerna lyckas dessutom motivera mig att ta i lite extra hårt. Det här måste vara bra för formen och jag tror verkligen att jag behöver de här passen som komplement till all distansträning.
I morgon blir det en ny omgång med monarken och dessutom är planen att påbörja bygget av min Bob Jackson.